fbpx
Ett ögonblick. Hämtar sidan.....
bg

”Vad är nytt med Mangometoden? Egentligen?”

”Vad är nytt med Mangometoden? Egentligen?”

Blomkvist, Catherine - Mango i huvet Omslag 600

Jag har arbetat med Mangometoden (målgrupps- och situationsanpassad förändringskommunikation) i snart tjugo år och har verkligen sett hur den kan göra stora skillnader i förändringsarbeten. Jag vet att den fungerar. Men det är inte alltid så lätt att förklara vad det är som är så ”bra”…

Jag var på Bokmässan hela förra veckan och till vår monter kom en man som ville prata med personen som skrivit boken Mango i huvet? Så vi hade ett samtal, ett mycket givande sådant. Han frågade ganska mycket om boken, om metoden och hur den hade uppstått. Och han gav mig respektfull uppmärksamhet när jag svarade.

Efter ca femton minuters samtal säger han: ”Ja, jag läste inledningen av boken och sen era Frågor & Svar i slutet. Och min fråga är: Vad är det som är nytt med det här egentligen? Så här gör väl alla företag?”

Jag svarade att det egentligen inte är något nytt, det baseras på Shannon Weavers kommunikationsmodell från 40-talet, som i sin tur baseras på retorikens grunder, som Aristoteles nedtecknade för 2300 år sen.

Kort uttryckt förklaras Mangometoden med situations- och målgruppsanpassad förändringskommunikation. Även här kan man hävda att det inte är något nytt. Situationsanpassat ledarskap har vi alla hört talas om och målgrupper och målgruppsanpassad kommunikation likaså. Så vad är det nya?

För det första: Vi har tagit fasta på det faktum att det är pinsamt enkelt att fastna i sändarrollen eftersom det man har att informera/kommunicera om är så ”viktigt”. Och det är det ju. I alla fall för oss, som äger informationen. Men hur intressant är den för mottagarna? Egentligen? Handen på hjärtat – visst har du någon gång pratat väldigt mycket om något som fyller ditt hjärta, något som du upplever är riktigt viktigt? Och visst har du kommit på dig själv att du faktiskt inte ”målgruppsanpassat” din kommunikation till den du talade med? Naturligtvis händer det hela tiden, vi är bara människor. Frågan är bara – blir vi då framgångsrika i vår kommunikation?

I förändringstider är det ännu lättare att glömma bort mottagarperspektivet eftersom förändringen ju är ”viktig”. Ofta ägs ”förändringen” av en ledningsgrupp eller en chef. För dem är det verkligen viktigt att förändringen blir av. Men det är ju långt ifrån alltid som det är lika viktigt för dem som utsätts för förändringen… Om ledningen och/eller chefen då inte målgrupps- och situationsanpassar sin kommunikation är det ännu svårare att nå igenom med sitt budskap.

Svaret på frågan: Vad är nytt egentligen? framgår dock nog tydligast av bokens titel:

”Mango i huvet? Strategisk förändringskommunikation i praktiken.”

Det betyder att förändringskommunikation är ett arbete. Ett dagligt arbete. Strategisk förändringskommunikation innebär inte att man tar fram en kommunikationsplan för förändringen i början av projektet och sen slaviskt följer den. Nej, strategisk förändringskommunikation kan endast kallas strategisk om man kontinuerligt, under hela förändringsprocessen, följer medarbetarnas reaktioner och anpassar kommunikationen i enlighet med deras reaktioner, alltså möter reaktionerna med relevanta och effektiva kommunikationsinsatser där medarbetarna befinner sig.

Och då krävs det ett verkligt, reellt och praktiskt kommunikationsarbete.

Hela tiden.

Det vill säga: varje dag.

Genom hela förändringen.

 

Min uppfattning är att det är långt ifrån att alla företag som gör det i förändringstider.

 

PS. Landstinget har fattat galoppen Jag har precis avslutat en utbildning om Mangometoden på Landstinget Västmanland (LTV). Jag fick den stora förmånen att genomföra en pilotutbildning om Mangometoden för ett tjugotal förändrings-, process- och projektledare. Responsen på utbildningen var mycket god. Nu hoppas jag naturligtvis på en fortsättning. DS.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

MENY