För mig är TYDLIGHET viktigt. Otydlighet skapar brus och brus är en stor orsak till missförstånd i alla sammanhang där människor är inblandade. Därför tycker jag också att OTYDLIGHET är intressant som fenomen – otydlighet kan bli tydligt. En utmaning som jag gärna tar mig an. Frågan ligger då liksom i luften: Finns det något som är tydligt? Egentligen? Och – för vem är det tydligt?
För några år sedan skrev jag ett blogginlägg (i en annan blogg) om otydlighet. Min tes då var att människor som jag uppfattade var otydliga inte var otydliga med flit. Jag menade att de kanske inte förstod att de var otydliga.
Min intention med blogginlägget var god; jag ville klargöra hur jag såg på detta med otydlighet och hur jag hanterade det faktum att jag blir väldigt förvirrad när människor är otydliga, till exempel genom att de inte säger vad de tycker för att de inte vill såra någon; att de istället kanske väljer att att ”linda in” budskapet i ”mjukare” ord. Mitt sätt att hantera otydlighet var (och är) att ställa frågor för att förhoppningsvis göra otydligheten mindre otydlig, ja kanske till och med tydlig.
En del reaktioner på det där blogginlägget var ganska starka. Jag fick minsann veta att det som JAG tyckte var otydligt ju faktiskt kunde vara tydligt för någon annan. Och vice versa. Jag fick höra att jag inte förstod hur kommunikation fungerar och vem trodde jag att jag var?
Och ja, vem är jag att säga att något är tydligt eller otydligt? Det någon tycker är tydligt kan ju uppfattas som otydligt av någon annan. Och vice versa.
Min inställning var, och är, den här:
Om JAG tycker att något är otydligt så är det MIN uppgift att ta reda på vad det jag tycker är otydligt betyder. Alltså be om klargöranden så att jag förstår. Att fråga brukar vara en bra idé, om än inte alltid. Vissa tycker det är jobbigt att få frågor.
Men om jag INTE försöker ta reda på vad det som är otydligt (för mig) betyder, anser jag inte att jag har rätt att beskylla någon för att vara otydlig.
Frågor på det? 😉
PS. För den som eventuellt undrar över texten i boxen ovan: Vad betyder meningen – egentligen? Jag kan hitta åtminstone tre olika betydelser. Hur många hittar du? DS.
Klockrent Cath – det är klart att vi uppfattar olika. Ibland kan det kanske t.o.m. vara så att vi tror att vi förstår för det var klockrent, men så visar det sig att vi uppfattat helt uppåt väggarna.
Kommunikation är svårt och lätt på samma gång. I min värld så är det enda vi kan göra är att försöka – även om jag ogillar ordet försöka, för det ger mig tillåtelse att inte genomföra hela vägen. Men, med försöka menar jag att ha en inställning att kommunicera ärligt, genuint, uppriktigt, autentiskt – jag kan säkert hitta flera ord för samma sak. Vad jag menar är att om vi säger det vi tycker och tänker så brukar oftare budskapet gå fram – speciellt om vi säger det med ett aktivt språk. Tydligt exempel:
Till barn/ungdomar som slänger sina kläder på golvet i hallen kan jag välja att säga:
”Släng INTE kläderna på golvet” – vilket ger resultatet att de slänger kläderna på soffan, en bänk eller hatthyllan istället. Eller också kan jag säga:
”Ta upp kläderna och häng dem på den kroken”. Ja hoppas att jag är tydlig nog?
Kanonbra jobbat – vi ses och hörs snarare än du tror.
Lena
Ja, tydlighet är verkligen ett relativt begrepp. Och jag tackar dig för ytterligare klargöranden om begreppet! 🙂
/ Cath
Cath!
Det här har vi bollat fram och tillbaka…
Tydlighet är skönt, och kan vara obekvämt.
Jag håller med om det du skriver!
Varför har inte alla andra samma ryggsäck som mig…då hade jag ju aldrig behövt vara tydligare än jag är…alla hade förstått ändå.
Eftersom vi agerar utifrån allt som ligger där bak…alltså den vi har blivit hittills…just här och nu i dag alla fall…. 🙂
Tur att vi har chansen att hela tiden vidga och ta in och kommunicera och göra om och kommunicera igen och göra rätt (kommunikation) och göra fel och kommunicera mera, och göra…och göra igen…
// Anna
😉