När jag startade mina studier på IHR (Institutet för Högre Reklam- och kommunikationsutbildning) sade dåvarande rektor, Chris Ottander, till oss förväntansfulla studenter: ”Kommunikation är påverkan. Om det är någon som inte känner sig bekväm med det, så kan han eller hon gå hem på en gång”. Även om jag fortfarande kan tycka att han kanske var lite väl hård i sitt uttalande, så håller jag med honom om att kommunikation är påverkan. Vi människor vill påverka vår omgivning (=våra mottagare) på ett eller annat sätt. Den stora frågan är: Är du medveten om hur och vem du påverkar med din kommunikation?
Att kommunicera effektivt, om man med ”effektivt” menar att nå sina kommunikationsmål, är en stor konst. Det är oftast inget som sker av sig själv. Duktiga kommunikatörer är medvetna om vad, hur, till vem och varför de kommunicerar. Dessutom har de även förberett sig för vilka effekter deras kommunikation kan tänkas få. Och även om de inte alltid skriver ned vad, hur, till vem och varför de ska kommunicera, så har de åtminstone tänkt igenom det. Ibland kanske endast i några få sekunder innan de kommunicerar. Men tänkt har de.
Formeln ”Vem säger vad, i vilken kanal, till vem och med vilken effekt?” formulerades av Harold Lasswell (Amerikansk statsvetare, 1902-1978) redan på 40-talet. Formeln var ursprungligen tänkt som ett verktyg för att analysera en kommunikationshändelse. Numera används den ofta av professionella kommunikatörer för att planera kommunikationsaktiviteter. Själv använder jag den både i mitt yrkesutövande och i vardagslivet. Jag brukar också lägga till ”varför?” för att få med syftet med kommunikationen. Som alla modeller finns det brister även i denna modell/formel, men den är lätt att använda och funkar som sagt bra även i vardagen.
Låt oss ta ett exempel.
Många av oss använder Facebook som en kanal för vår kommunikation till många. Vi kan välja vilka som ska kunna se våra inlägg. Antingen låter vi alla som finns på Facebook se våra inlägg eller så väljer vi ut en viss grupp eller en viss person som får möjlighet att läsa inlägget. Det är alltså ett val vi gör. Sen väljer vi vårt budskap och här är det bra att fråga sig varför vi skriver det vi skriver: hur vill vi påverka vår(a) mottagare? Vill vi att de ska tycka något särskilt? Kanske förstå något? Eller kanske till och med göra något? Vi vill kanske att de ska gilla det vi skriver. 🙂 Det vi, medvetet eller omedvetet, tänker att vi vill att våra mottagare ska kunna, tycka eller göra, kommer att påverka vad vi skriver. Och hur.
Efter publiceringen av inlägget kommer effekten – det vill säga de reaktioner som mottagarna visar upp. Ibland får vi den effekt som vi ville ha. Ibland inte.
Tro mig – om du mer medvetet funderar på till vem du skriver, varför du skriver det du skriver (=hur du vill påverka dem) och hur du skriver det, så kommer du att få en bättre effekt av dina inlägg.
Men du vet ju lika bra som jag att många inte funderar speciellt mycket i sådana här banor. Man bara skriver. Man kanske läser ett inlägg som man reagerar på och sen – vips! så har man skrivit nåt. Utan att egentligen tänka efter till vem man skriver, varför man skriver det man skriver eller ens hur man formulerar sitt budskap. Effekten blir vad den blir. Min sambo har ett bra uttryck för att skriva utan att tänka: tangentbords-tourettes.
Med liiite mer eftertanke och medvetenhet så kan nog våra inlägg på Facebook bli klart effektivare (=vi uppnår det vi vill med våra inlägg). Och om vi tar som vana att tänka efter före vi kommunicerar överhuvudtaget kan vi bli bättre kommunikatörer överlag.
Prova, vettja!
©Cath