I mitt arbete som kommunikationskonsult utgår jag ifrån att all kommunikation är ett utbyte av någon slags information mellan människor. Vi sänder och mottar i en ständigt omväxlande process och vi påverkar varandra både som sändare och mottagare. Betydelsen av kommunikationen skapas därmed i denna process. Jag har i samarbete med illustratören och formgivaren Anneli Pettersson på Amala+Kamala tagit fram en egen illustration för att beskriva denna process.
Illustrationen avser att i en bild sammanfatta två av de mest spridda kommunikationsmodellerna: Basmodellen (Shannon & Weaver, 1949) och Relationsmodellen (Osgood & Schramm, 1955).
Illustrationen vill förklara och belysa inte bara kommunikationen mellan två individer utan även kommunikationen i en organisation, med grupper av människor och till och med masskommunikation. I min värld syftar all kommunikation till att påverka en eller flera människor och därför fungerar denna modell i alla dessa sammanhang.
Basmodellen utgår från att det är en sändare som vill påverka en mottagare. Sändaren har ett mål – att åstadkomma en reaktion hos mottagaren. Sändaren vill med andra ord att mottagaren ska kunna, tycka och göra något när den tagit del av informationen. Flera faktorer påverkar om budskapet tolkas som sändaren avsåg och om kommunikationen får avsedd effekt: sändaren, budskapet, kanalen och mottagaren. För att definiera kommunikation, och inte bara information, finns i modellen en återkoppling, där sändaren kan läsa av hur mottagaren har tolkat budskapet och påverkats av kommunikationen.
Jag utgår dessutom från att kommunikationsprocessen är en delad upplevelse (enligt Osgood & Schramm), där olika aktörer utbyter information och påverkar varandra. Sändare och mottagare byter roller i den här processen. När mottagaren tar emot information och blir påverkad blir hen sändare som sänder information om hur denna påverkan har förändrat situationen. Kommunikation är alltså en dynamisk process, som ständigt utvecklas och fokuserar på behovet att ta in information och tolka.
Tolkningen sker genom sändarens och mottagarens filter, det vill säga de olika tillstånd, känslor, värderingar, grundantaganden, fördomar med mera , som vi alla bär på. Och som påverkar vår kommunikation. I Comcaths modell kallas detta för ”filter”, för att särskilja det från (yttre) brus. Brus är störande intryck som har att göra med den yttre miljön. Exempel på det är en hund som skäller, en radio som står på eller att ett mail inte levereras som det ska. Då både sändaren och mottagaren tar in och förmedlar information genom sina filter, innebär det att budskapet förändras i en ständigt pågående process.
Med denna modell/illustration i bakhuvudet förundras jag dagligen över att vi förstår varandra så pass väl som vi ändå gör.
Denna förundran blir inte direkt mindre när jag – inte sällan – kommer på mig själv att inte använda modellen i min kommunikation. När jag som kommunikationskonsult faktiskt inte fullt ut kan leva i enlighet med min egen grundkommunikationsmodell…! Att jag till exempel ibland låter mina fördomar, värderingar etc styra vad jag tycker om vissa företeelser och låter det påverka hur jag kommunicerar. Eller att jag inte lyssnar tillräckligt noga på min mottagare och därmed går miste om både det ena och det andra i en konversation. Med sämre respons från min sida.
Samtidigt är det just det som fascinerar mig mest: att jag alltid kan utveckla min kommunikativa förmåga.
Det kan du också.
Kommunikation är samspel mellan människor; hur vi väljer att förhålla oss till varandra, samspela och – påverka varandra. Och påverkar varandra gör vi hela tiden, vare sig det är ett spontant ”Hej!” när vi kommer till jobbet eller annonsörers väl avvägda budskap.
Frågan är om vi är medvetna om HUR vi påverkar…
Frågor på det? 🙂
Comcath arbetar med att öka förståelsen för hur individer och grupper av människor kommunicerar och reagerar – och – hur de påverkar och påverkas.
Vilken tydlig – och gullig – illustration.
Vilken tydlig – och gullig – illustration!
Tack Åsa! 🙂