När jag pratar om Mangometoden™️ , Mangoutbildningen™️ och boken Mango i huvet? Strategisk förändringskommunikation i praktiken får jag ofta frågor.
I den här artikeln svarar jag på några av dem.
”Varför ska man läsa just er bok?” ”Vad skiljer den från andra böcker i samma kategori?”
Det har skrivits mycket om förändringsprocesser och även om förändringskurvan. Det som skrivits handlar oftast antingen om individens reaktioner på en förändring eller om ledningens syn på hur en förändringsprocess ska genomföras. Med boken vill vi ( = Cath Blomkvist & Beatrice Arnesson) visa att
- man kan använda förändringskurvan som hjälp för att förstå förändringsarbete på organisationsnivå, med utgångspunkt i den individuella förändringskurvan.
- om man som förändringsledare ökar sin förståelse för medarbetares reaktioner i en förändring, så kan man bli mer effektiv i sitt val av kommunikativa åtgärder för just de reaktioner som medarbetarna uppvisar.
”Var har ni hämtat inspiration?” ”Vad fick er att skriva boken?”
När vi hade hållit föredrag om vår syn på förändringskommunikation fick vi nästan alltid frågan om vi kunde ge förslag på litteratur i ämnet. En hel del hade i och för sig skrivits om förändringskurvan, men vi hade inte hittat en bok som beskrev hur man kan använda kunskapen om förändringskurvan när man ska kommunicera i och under en förändring. Det gav oss inspiration att skriva boken.
”Tror ni verkligen att man kan planera kommunikationen utifrån en modell över människors reaktioner?”
Kanske anser vissa att man ska vara försiktig med att övertolka och alltför mycket generalisera modeller av det här slaget. Vår erfarenhet är dock att denna modell ger goda möjligheter att avläsa var organisationen befinner sig i sin förändringsprocess. Därigenom vet man vilka slags kommunikationsåtgärder man kan använda för just den situationen. Man möter till exempel inte en organisation i förnekandets och motståndets faser med nya idéer. På samma sätt är det okänsligt och kontraproduktivt att närma sig en deprimerad organisation med en hurtig ”ta-dig-i-kragen-mentalitet”.
Alltså: kurvan ger en vägledning om vilka kommunikationsåtgärder som behövs för att lotsa en organisation genom en förändring.
Frågor på det ?
