Jag har suttit framför datorskärmen ganska länge nu. Och funderat på vad jag vill skriva en dag som denna. Internationella kvinnodagen. Så många kloka saker skrivs av så många kloka människor. Så vad skulle väl jag kunna skriva om? Som förhoppningsvis kan intressera någon eller några? Och i den tanken kommer svaret: hur kommer det sig att jag anser att jag måste vara så otroligt perfekt när jag ska skriva ett blogginlägg? Är det möjligt att jag är en produkt av det samhälle jag är en del av? Kan det vara så att jag, liksom många andra kvinnor, tagit intryck av att ideligen fått höra att ”du måste vara minst dubbelt så bra som en man om du ska lyckas”? Kan det vara så att vi som fått höra detta kanske ibland tvekar över att ta plats på ett naturligt sätt? Eller – kanske ska jag ta till mig en annan förklaringsmodell, som lyder: ”Det är du, Cath Blomkvist, som har ett sjusärdeles dåligt självförtroende” ?
Jag tycker det är viktigt att påpeka att uttalanden av ovanstående slag anförs av minst lika många kvinnor som män.
Jag vet inte om mitt självförtroende är så in i Norden mycket sämre än andras. Det jag dock vet är att jag är himla bra. På att vara Cath. Och vet ni – det räcker. Och jag tar plats.
Oavsett om jag är dubbelt så bra som en man eller inte.
Och oavsett om jag är dubbelt så bra som en annan kvinna eller inte, för den delen. 🙂
PS.
Enligt vissa är den här dagen överflödig i dagens samhälle. Jag vet inte vilket samhälle dessa personer refererar till, men räcker det inte med att se sig om i världen för att inse att en sådan här dag behövs? Det heter ju faktiskt internationella kvinnodagen. Så även om man inte tycker att någonting behövs göras för svenska kvinnor så kan man kanske vara ödmjuk nog att medge att det finns saker som behöver göras för kvinnor i andra länder. Kan jag tycka.
DS.