Efter alla år som jag arbetat med förändringar och framför allt med förändringskommunikation förundras jag över det faktum att de mest uppenbara och ”lätta” åtgärderna ofta inte används. Här använder jag ordet ”lätta” i meningen ”konkreta handlingar som tydligt visar att allt prat om förändringen är verklig”.
Här är ett exempel på en sådan konkret handling (från boken ”Mango i huvet? Strategisk förändringskommunikation i praktiken”):
När neddragningarna på ett större exporterande företag presenterades fanns redan stödverksamhet på plats. Då blev det substans i det som företaget sa, det vill säga att företaget skulle göra sitt yttersta i att stödja den personal som berördes.
Och här är ytterligare ett par exempel på temat ”införande av nya data-system”:
När en organisation inför ett nytt inköpssystem borde det vara självklart att det gamla sättet att köpa in prylar på inte fungerar när det nya systemet införts. Men så är ofta inte fallet. Faktiskt. Förklaringarna till att förändringsledningen behåller det gamla inköpssystemet kan vara ”Vi måste ge alla chansen att lära sig det nya systemet” eller ”Det är bra om vi har ett back-up-system om något går fel med det nya”. Problemet med att det gamla systemet fortfarande fungerar är att de medarbetare som fortfarande är i motstånd mot förändringen inte kommer att lära sig det nya systemet så länge det gamla finns kvar. Smartare vore att lägga mycket tid på att utbilda alla i det nya systemet samt ofta och tydligt kommunicera att det gamla systemet inte kommer att fungera vid ett visst datum. Och – se till att det gamla systemet inte fungerar då!
För många år sen hade jag ett uppdrag i en organisation där ett nytt digitalt ekonomisystem hade införts tre år tidigare. En av anledningarna till införandet var, som så ofta, en önskan om kostnadsreduceringar. Uppföljningen av kostnaderna visade en viss minskning, men inte så stor som man hade räknat med.
Genom några fika- och lunchsamtal framkom att en hel del medarbetare fortfarande använde fysiska pärmar som ett slags back-up-system, med motiveringen ”Vi litar inte på att systemet har koll på alla våra dokument”. Dessutom var det fortfarande möjligt att redovisa vissa transaktioner på det gamla sättet, det vill säga via manuell hantering.
En sån här dubbelhantering är mindre lätt att mäta i reda pengar, men det blev ändå tydligt att förändringsledningen återigen behövde kommunicera / berätta om det nya systemets nytta.
Dessutom blev ”fysiska ekonomi-pärmar” bannlysta…
Finns det några sådana här ”dubbla hanteringar” i din organisation?
Vad tror du de kostar?
…….
Vill du lära dig mer om förändring och hur du med hjälp av kommunikation kan genomföra effektiva förändringar där medarbetarna anammar, bidrar och utvecklas i förändringarna?
Då ska du gå Mangoutbildningen! Nästa öppna utbildning hålls den 30/1 + 20/3, 2025. I Västerås. Läs mer om utbildningen här.