”Hur får vi förändringen att gå snabbare?”

Det här är den vanligaste frågan jag får när jag föreläser om eller utbildar i Mangometoden*). De som frågar är de som leder förändringar.⁠

Svaret är att den stora utmaningen i en förändringsprocess är att förhindra en alltför stor nedgång i produktiviteten, snarare än att skynda på processen. 

Vissa förändringsledare menar att det ska vara ”business as usual” under en förändringsprocess. Det vill säga: de vill att arbetsenergin ska vara som vanligt, deras förändringsutsatta medarbetare ska arbeta på som om ingenting har hänt. 

Glöm det. 

Arbetsenergin kommer att gå ner när en förändring genomförs, av den enkla anledningen att människor behöver få tid till att bearbeta förändringen, annars kan en förändring aldrig bli en reell förändring. ⁠Denna bearbetning tar även energi i anspråk, energi som tidigare använts för att utföra sina arbetsuppgifter.

Att förkorta tiden för en förändringsprocess kan alltså bli mer eller mindre kontraproduktivt; ni får inte med er dem som ska genomföra förändringen. Med (förändrings-)kommunikation går det dock att minska energitappet hos de förändringsutsatta, vilket frigör energi som kan användas till att utföra sitt arbete. ⁠

Observera!

Att ge förändringsutsatta medarbetare mer tid för att bearbeta en förändring brukar nästan alltid ge en förkortning av den totala förändringstiden. Det är egentligen ganska logiskt: ju fler medarbetare som vill vara med och bidra i förändringen, desto snabbare går det.

Så – kommunicera mera. Hela tiden. Genom hela förändringsprocessen. ⁠

Mangometoden*) = strategisk målgrupps- och situationsanpassad förändringskommunikation. I praktiken. 

Gå Mangoutbildningen i Stockholm 11/2 & 17/3 2021. Läs mer och boka här.