Jag har arbetat med Mangometoden™ (målgrupps- och situationsanpassad förändringskommunikation) i över tjugo år och har verkligen sett hur den kan göra stor skillnad i förändringsarbeten. Jag vet att den fungerar. Men det är inte alltid så lätt att förklara vad det är som är så ”bra”…
På bokmässan för några år sen kom en man till vår monter och ville prata med personen som skrivit boken Mango i huvet? Så vi hade ett samtal, ett mycket givande sådant. Han frågade ganska mycket om boken, om metoden och hur den hade uppstått. Och han gav mig respektfull uppmärksamhet när jag svarade.
Efter ca femton minuters samtal sade han: ”Ja, jag läste inledningen av boken och sen era Frågor & Svar i slutet. Och min fråga är: Vad är det som är nytt med det här egentligen? Så här gör väl alla företag?”
Jag svarade att det egentligen inte är något nytt, det baseras på Shannon Weavers kommunikationsmodell från 40-talet, som i sin tur baseras på retorikens grunder, som Aristoteles nedtecknade för 2300 år sen.
Kort uttryckt förklaras Mangometoden™ med situations- och målgruppsanpassad förändringskommunikation. Även här kan man hävda att det inte är något nytt. Situationsanpassat ledarskap har vi alla hört talas om och målgrupper och målgruppsanpassad kommunikation likaså. Så vad är det nya?
Vi har tagit fasta på det faktum att det är pinsamt enkelt att fastna i sändarrollen eftersom det man har att informera/kommunicera om är så ”viktigt”. Och det är det ju. I alla fall för oss, som äger informationen. Men hur intressant är den för mottagarna? Egentligen? Handen på hjärtat – visst har du någon gång pratat väldigt mycket om något som fyller ditt hjärta, något som du upplever är riktigt viktigt? Och visst har du kommit på dig själv att du faktiskt inte ”målgruppsanpassat” din kommunikation till den du pratade med? Naturligtvis händer det hela tiden, vi är bara människor. Frågan är bara – hur framgångsrika blir vi då i vår kommunikation?
I förändringstider är det ännu lättare att glömma bort mottagarperspektivet eftersom förändringen naturligtvis är ”oerhört viktig”: Den/de som äger/leder förändringen är långt framme i den fina målbilden och förmedlar med eftertryck hur viktigt det är att förändringen genomförs. Det kan då vara lätt att glömma bort att det långt ifrån alltid är lika viktigt för dem som utsätts för förändringen… Om förändringsägarna då inte målgrupps- och situationsanpassar sin kommunikation är det direkt svårt att nå igenom med sitt budskap.
Svaret på frågan: Vad är nytt egentligen? framgår dock nog tydligast av bokens titel:
”Mango i huvet? Strategisk förändringskommunikation i praktiken.”
Det betyder att förändringskommunikation är ett arbete. Ett dagligt arbete. Strategisk förändringskommunikation innebär inte att man tar fram en kommunikationsplan för förändringen i början av projektet och sen slaviskt följer den. Nej, strategisk förändringskommunikation kan endast kallas strategisk om man kontinuerligt, under hela förändringsprocessen, följer medarbetarnas reaktioner och anpassar kommunikationen i enlighet med deras reaktioner, alltså möter reaktionerna med relevanta och effektiva kommunikationsinsatser där medarbetarna befinner sig.
Och då krävs det ett verkligt, reellt och praktiskt kommunikationsarbete.
Hela tiden.
Det vill säga: varje dag.
Genom hela förändringen.
Min uppfattning och erfarenhet är att det är långt ifrån att alla företag/organisationer som gör det.
PS. Region Västmanland har fattat galoppen. Där har jag till dags dato utbildat runt 200 chefer, ledare, förändrings- projekt- och processledare i Mangometoden™ DS.