Redan som mycket liten insåg jag att jag behöver reflektera för att, på riktigt, förstå framför allt mig själv men – egentligen – för att förstå ”allt”. Det vill säga: livet. Kunskapstörst är min allra största drivkraft, medan reflektion är mitt bästa redskap för att tillägna mig verklig kunskap. Utan reflektion – ingen egentlig kunskap. För hur ska jag annars kunna tillgodogöra mig allt som jag upplever i livet? Om jag bara rusar omkring och tar in nya intryck är det högst troligt att det jag nyss upplevde försvinner och aldrig blir en del av min kunskap.
Personligen reflekterar jag för att
- Förstå
- Få mental påfyllnad
- Få nya tankar och idéer
- Möta, upptäcka samt förstå mig själv
- Komma till insikt
- Kunna ta vettiga beslut
- Lära mig saker
Bland annat.
Jag anar att de flesta vet att det är viktigt med reflektion. Men så kommer vardagen. Vi ”hinner inte”; det är så mycket att göra, stressen tar tag i oss och även om vi hade planerat in en reflektionspaus denna vecka så kom fredagen utan att den blev av. Känner du igen dig?
Vad ÄR då reflektion?
Synonymer till ordet reflektion är: spegla, återspegla, tänka igenom, överväga, fundera, ägna en tanke åt. Inom fysiken handlar reflektion om att ändra riktning på ljus och ljudvågor, det som en spegel gör med ljuset: reflekterar det och kastar det tillbaka.
Att reflektera handlar alltså om att rikta tillbaka ljuset på DIG. Vad och hur tänker du? Fokus är på dig och dina tankar samt att titta på dessa tankar från ett utanför-perspektiv (eller meta-perspektiv). Inre kommunikation, helt enkelt. Det här är mer naturligt för vissa, medan andra tycker det är nästan ”läskigt”. På ett sätt är det ju lättare att fortsätta att GÖRA istället för att reflektera. Och i västvärlden hyllar vi i viss mån görandet mycket mer än reflekterandet. Det är på nåt sätt ”finare” att vara en produktiv person än en reflekterande person. Det allra konstigaste med det tankesättet är att det antyder ett motsatsförhållande.
Det är som att man uppfattar att reflektera (eller tänka efter) är detsamma som saktfärdighet, det vill säga att om man tänker efter (före och/eller efter) så kommer det att ta förskräckligt lång tid och då blir man mindre produktiv.
Inget kan egentligen vara mer felaktigt.
Reflekterande kan naturligtvis ta tid, men det kan ju även görande… Och – vi är nog många som varit med om tillfällen där ett reflekterande innan görandet hade sparat oss mycket tid. Vilket alltså betyder att reflekterandet hade gjort oss mer produktiva.
Med andra ord: Reflektion kan, men BEHÖVER inte ta lång tid.
Att öva upp sin reflektionsförmåga KAN dock ta tid.
Som jag skrev i början; redan som mycket liten insåg jag att jag behöver reflektera för att, på riktigt, förstå. Jag har alltså tränat på detta hela mitt liv. Det betyder att jag idag mer eller mindre automatiskt reflekterar över saker och ting. Det går oftast ganska fort.
❓Om du inte reflekterar idag – när tänker du börja❓
