Ibland krånglar vi till det här med kommunikation. I grunden handlar det ju om att en sändare har ett budskap som den vill nå ut med till en eller flera mottagare. Sändaren sänder sitt budskap genom någon slags kanal och mottagaren återkopplar på budskapet på ett eller annat sätt. Om ingen återkoppling sker – ingen kommunikation.
Sändare, mottagare, budskap, kanal och återkoppling är tillsammans med brus viktiga ord och företeelser i all kommunikation. I grunden är det alltså relativt ”enkelt”. Men – samtidigt – ändå ett ganska komplex fenomen, som vi behöver förhålla oss till. Och framför allt förstå.
Det finns en hel del generella råd när det handlar om kommunikation. Råd, som blivit alltmer spridda i takt med sociala mediers intåg i våra liv = vi är helt enkelt många fler som vill nå ut med vår kommunikation. Jag är övertygad om att de som sprider sådana här generella råd gör det i en önskan att ge bra tips på ”effektiv kommunikation”. Och ibland kanske råden fungerar.
Oftast gör de det dock inte.
Och i stort sett aldrig i förändringskommunikations-sammanhang.
Generella råd om effektiv kommunikation är ofta meningslösa eftersom de inte tar hänsyn / är anpassade till mottagare och situation. Några exempel på såna här generella råd är:
”Skriv rakt och enkelt”
”Skriv intresseväckande rubriker”
”Inled med nyheten”
”Var kortfattad”
”Exemplifiera och konkretisera”
Som sagt, i grunden välmenande råd, men ibland tyvärr dåliga råd, eftersom de inte är anpassade till mottagare och situation.
Tänk till exempel på specialiserat språk; det är oftast väldigt effektivt när det används för just de mottagare och just de situationer som det är avsett för. Det är först när det används till dem utanför kretsen som det blir ett fikonspråk i negativ bemärkelse. Ändå vimlar det av förkortningar, specialuttryck och facktermer, som i stort sett ingen annan än de som är invigda i språkbruket förstår.
I förändringskommunikationssammanhang är specialiserat språk tyvärr mycket vanligt. I förändringar behöver människor i ännu högre grad känslan av trygghet för att orka ta in och göra det som krävs för att genomföra förändringarna. Att då använda sig av ett specialiserat språk är som att slå de förändringsutsatta medarbetarna i huvet med en hammare, eller varför inte en mango…? Det är som att de som använder det specialiserade språket vill förmedla:
”Om ni inte fattar så är ni lite korkade”
Det är ju illa i sig.
Ännu värre är att det med stor sannolikhet leder till att knappt någon vågar ställa frågor. Vilket betyder att förändringsledningen inte vet hur kommunikationen landar, det vill säga, de vet inte vilken effekt kommunikationen får.
De har med andra ord endast informerat, ej kommunicerat.
Vill du lära dig om effektiv kommunikation i förändringssammanhang?
Kolla in Mangoutbildningen.
Nästa öppna Mangoutbildning genomförs 30/1 & 20/3 (två heldagar). I Västerås.
