Om det finns något som på riktigt kan försvåra ett förändringsarbete så är det när inga frågor ställs. När allt är tyst.
När det är tyst är det lätt att tro att allt är ok, att alla förändringsutsatta har anammat förändringen.
Visst KAN det vara så att de förändringsutsatta har förstått och anammat förändringen, men det mest troliga är att de är i blockering; att de inte har fattat att förändringen kommer att ske eller att den i alla fall inte kommer att angå dem.
Tystnad kan också bero på att organisationen har en utpräglad tystnadskultur; att medarbetarna helt enkelt är rädda för att ställa frågor.
Oavsett anledning så gör tystnaden att förändringsledningen inte har något konkret att arbeta med, i alla fall inget som är av större betydelse för de förändringsutsatta.
När frågor ställs vet förändringsledningen vad de förändringsutsatta vill och behöver veta för att kunna göra det som ska göras.
Därför: om du är förändringsutsatt – fråga mera så att du får veta det du behöver veta. Förändringsledningen kan inte läsa dina tankar, du behöver berätta för dem vad du behöver veta.
Och om du leder förändringen: gör ALLT i din makt för att få de förändringsutsatta att ställa frågor, kommentera och tycka till om förändringen.
